– Det är uppenbart att säkerhetskulturen inte har varit på den nivå som den borde vara, både gällande rutiner och uppföljning, här hemma och i Tyskland säger Ola Alterå.
På frågan vad regeringen kan göra svarar statssekreteraren att regeringen inte kan driva reaktorerna men att man som ägare [till Vattenfall] är tydlig med att 50 procents tillgänglighet inte är en acceptabel nivå och att reaktorerna bör kunna drivas bättre.
– Det svenska folkets företag ska vara ett föredöme, vi ska inte behöva se den typen av problem vi sett.
Ola Alterå tillägger att det gjordes stora, och bra, förändringar efter Forsmark-problemen 2006 men att det ”uppenbart inte var tillräckligt” och han säger att samtal förs mellan Vattenfall och regeringen .
Redovisning från Vattenfall sekretessbelagd
Ett steg i att bena ut situationen är den särskilda redovisningen om säkerhetsproblemen som regeringen begärde av Vattenfall i somras. När frågan går vidare till näringsdepartementets presschef Håkan Lindh bekräftar han att den inte kommer att offentliggöras.
– Om du tänker efter en gång till så inser du nog att säkerhetsaspekterna är förenade med affärsinformation och sådana uppgifter brukar inte vara offentliga, säger han.
Men förtoendet för Vattenfall som kärnkraftsoperatör repareras väl inte av att redovisningen sekretessbeläggs?
– Företroendet stärks av att regeringen begärt redovisningen, det visar att man tar ansvar och gör något åt saken.
I fråga om den svenska kärnkraftens framtid, säger Ola Alterå att de planerade effekthöjningarna kommer att bli av, säkerhetsproblemen till trots. På frågan om det kommer att byggas ny kärnkraft svarar han ”att det lär visa sig”.
– Men då blir det på en marknad bortom 2020 och då får kärnkraften konkurrera med de elproduktionsslag som finns då.
Publicerad Publicerad 27 oktober 2009.